Pojo kommun i västra Nyland grundades 1866 och existerade fram till kommunsammanslagningen 2008. I den nya staden Raseborg har Pojo varit något av ett undantag. Järnbruken, de stora gårdarna, den framväxande tvåspråkigheten och en stark arbetarrörelse har satt sin prägel på Pojos historia. Men lyfter man blicken från det västnyländska lokala och jämför med den samtida utvecklingen på annat håll, är Pojos historia under den här tidsperioden typisk för det moderna samhällets uppkomst. Hur upplevde Pojoborna den svåra hungerkatastrofen som inträffade i början av kommunens historia ? Hurdant var livet i kommunen under de mäktiga brukspatronernas och godsherrarnas tid? Varför blev Pojo rött? Hur gick livet vidare efter det tragiska inbördeskriget 1918? Varför ansågs Pojo kommun långt motsvara förhållandena i det svenska folkhemmet, medan det övriga Finland fortfarande drogs med stora utmaningar efter andra världskriget? Och hur kom det sig att Pojo senare blev klassad som en kriskommun, en kommun utan framtid?