NOMINERAD TILL SELMAPRISET 2015 (bästa "independent-utgivna" bok) I sjuttio år har Walter flytt sitt förflutna, skjutit på saker han lovat sig själv att göra men inte orkat. Men det går inte längre, cancern tär på hans kropp och allt kommer snart vara över. I ett förtvivlat ögonblick gör han det han lovat sin älskade fru men aldrig klarat av; hon ville inte försvinna in i Alzheimerns mörker och med skakande händer hjälper han henne att somna in. Något som får den gamle mannen att hamna i häktet för att ställas till svars för sin gärning. Men trots det avskyvärda i den handling han begått är det ändå det som återstår att göra som skrämmer honom mest. En flykt ner mot Kreta tar sin början, en resa som lika mycket blir en färd tillbaka i Walters liv. Hemska minnen från andra världskriget kommer tillbaka med full kraft. Är den före detta så folkkäre företagsledaren verkligen den han utger sig för att vara? Jagad av döden och en journalist med en annan bild av Walter blir det till en kapplöpning med tiden för att till slut hinna göra det han så länge velat men fruktat. Den lilla statyetten av Minotauros bränner i Walters hand, är det ens möjligt att åstadkomma det han vill eller är det bara en naiv dröm? Minotauros Tårar är en berättelse om kärlek och ondska, om brott och straff. Två män och en makaber krigsförbrytelse, ett offer och en förövare eller finns det mer som ligger bakom? Vad var det egentligen som hände där nere på Kreta för sjuttio år sedan. Svaret ligger och väntar långt inne i de labyrintliknande gångarna i bergen vid Gortyna. Två män och en makaber krigsförbrytelse, en förövare och ett offer. Eller vad var det egentligen som hände där nere på Kreta? Minotauros Tårar är en berättelse om brott och straff, om ondska och kärlek och en fundering över vad som får oss att begå det mest avskyvärda av handlingar. "Det var fängslande läsning; en episk, tankeväckande, gripande historia ... Det är ett sådant manus man vill läsa flera gånger och prata om med andra. Det kommer helt klart till liv på ett väldigt explosivt sätt i de imponerande och tekniskt otroligt skickligt skrivna krigsscenerna.” /Jenny Bäfving lektör