I dag är de kommunala kulturskolorna en självklar del av det offentliga kulturlivet. Varje vecka musicerar, dansar, spelar teater eller målar fler än 200 000 barn och ungdomar. Kulturskolorna får årligen nästan tre miljarder kronor i stöd från kommun och riksdag. Men hur och varför startades musikskolorna som senare blev kulturskolor? I boken ges en unik historisk sammanställning av utvecklingen från de första lokala gossorkestrarna i början av 1900-talet till införandet av nationell politik drygt 100 år senare.

Berättelsen om de kommunala kulturskolorna är på många sätt en succésaga. I bokens 14 intervjuer ställs frågor om vad kulturskolan varit, men även om dess framtid. Ska den vara en plats där man, som dramapedagogen Micke Jonsson säger det, får vara sig själv och där man får skapa tillsammans med andra unga? Eller som Stefan Forsberg, chef för Konserthuset i Stockholm, uttrycker det: Den professionella musikvärlden, amatörmusiklivet och kulturskolan är en fantastisk triangel och jag skulle vilja se fler aktiviteter där de tre delarna möts. Skådespelaren Marika Lagercrantz och dansaren Tina Wezelius Grebacken vittnar om hur de hittat något som berikat, och delvis styrt, deras liv. Musikern Ale Möller och författaren Lena Andersson har mindre positiva upplevelser. Men av helt olika orsaker.

Boken vänder sig till dig som är förälder, politiker, konstnär, kulturarbetare, elev, lärare eller tillhör den stora kultur- och samhällsintresserade allmänheten.

Med förord av Nina Wähä.

Martin Röshammar, författare och frilansjournalist. Han har tidigare skrivit fyra böcker: Hur svaghet kan bli styrka (2018), Liverpool vs Manchester (2019), Att intervjua att fråga är att lyssna (2022) och På Anfields bakgård (2022).  

Håkan Sandh, tidigare rektor för två kommunala kulturskolor och f.d. chef för Kulturskolerådet. Socionom och master i musikpedagogik. Har tidigare publicerat boken Kulturskolorna lika och unika (2015).