I år, 2009, är det 350 år sedan Eskilstuna blev stad. Fotografikonsten är nästan tvåhundra år yngre. Det finns förstås både tecknade och målade bilder av Eskilstuna från tiden före fotografiet. Det besvärliga med de bilderna är att man inte vet om de avbildar verkligheten eller en önskedröm. Konstnären hade kanske varit på besök i Eskilstuna och när han kom hem målade han en bild av staden sp som han kom ihåg den. Frågan är vad han kom ihåg.

År 1844 kunde man läsa i Eskilstuna tidning om A.P Fallander som tog porträtt med daguerroeotypi, en tidig fotografisk teknik. Det är så vitt man vet första gången en fotograf dyker upp i Eskilstuna. På 1860-talet öppnade stadens första fotoateljé, i Stadskällaregården vid Köpmangatan.

De tidiga fotograferna tog framför allt porträttbilder men den äldsta bilden i den här boken är från samma tid som den första fotoateljén.

Ett fotografi är inte heller SANNINGEN om VERKLIGHETEN. Då tänker jag inte på alla metoder som finns för att manipulera en bild utan att ett foto är den bild fotografen valt att ta av verkligheten. Den här boken innehåller en hel mängd fotografers bilder från Eskilstuna och av Eskilstuna, från 1860-talet till idag.

Eskilstuna har förändrats mycket under den tiden. På de äldre bilderna är det ibland svårt att veta var man är. Mycket av det man ser på dem finns inte längre, som bryggeriet i hörnet av Fristadstorget. Andra saker är sig lika, som tornet på Fors kyrka.

På bilderna finns också många människor, både kända och okända, eskilstunabor och besökare. Jag undrar vad som hände sedan, efter att bilden togs, med kvinnan som steg av buss nummer 8 i Torshälla och killen som plankade in på Tunavallen när matchen redan var över.

Anna Götzlinger
Antikvarie, Eskilstuna stadsmuseum
Eskilstuna kommun