Här får vi ta del av revolutionskrigen och Napoleonkrigen utifrån ett nytt perspektiv. Enskilda människor kommer till tals och scenerna växlar mellan Norden, kontinenten och Ryssland. Mellan ödsliga bondbyar i Finland och Spanien och tidens gigantiska slagfält där de franska massarméerna fullständigt förändrade sättet att föra krig.

Åren 1792-1815 är en av de mest förändrande och dramatiska perioderna i Sveriges och Europas historia. Det som en gång varit fanns inte mer efter 1815. Årtiondena kring år 1800 markerar slutet på det gamla Europa och början på det nya. Franska revolutionens utmaning mot de gamla monarkierna kastade in Europa i en lång krigsperiod. Det som inledningsvis var republikens kamp mot monarkierna förvandlades så småningom till Napoleons imperiedrömmar.

Revolutionskrigen 1792-1802 utgör en sällan behandlad men betydelsefull bakgrund till händelseförloppet. Det var under den perioden som de franska massarméerna skapades och sättet att föra krig förändrades. Napoleon kom till makten som en följd av revolutionskrigen. Det var som general i Italien som han först visade sin duglighet.

Sverige gick in i Napoleonkrigen som ett enväldigt kungarike, men kom ut ur det som någonting helt annat. Den nya författningen 1809 och den utrikespolitiska insikten 1812, om att vi måste söka Rysslands vänskap, kom att prägla de kommande årtiondena. Det moderna Sverige steg fram ur de dramatiska åren 1803-1815.
Men vilka krafter var det egentligen som skapade dessa betydelsefulla förändringar i Norden och Europa för två hundra år sedan? Och hur påverkades Norden av skeendena på kontinenten? Det är dessa frågor Martin Hårdstedt försöker besvara i sin breda och djuplodande exposé över omvälvningarnas tid.