Marcus är nitton år och kan inte hitta sin plats i tillvaron. Det är som att det alltid uppstår problem när han är i närheten. Han bråkar ofta med sin storebror och hans mamma och pappa förväntar sig inte längre något av honom. Och sedan är det alla de där döda fostren som mamman födde före Marcus, och som tycks leva vidare i familjen, inte minst i Marcus tankar.

Ta skada rör sig i ett jordbrukssamhälle i förändring. Det är tidigt nittiotal. Marcus bor kvar på bondgården, har dyslexi och missuppfattar ständigt situationerna han hamnar i. Ibland liknar han ett barn, ibland framstår han som vuxen och skrämmande. Kanske hade det varit bättre om han inte fanns. Om han varit ett av de döda fostren.