Medan vi diskuterar om växthuseffekten verkligen är ett hot eller

inte, så finns det andra som lever mitt i dess verklighet. Invånarna

i den lilla ögruppen Tuvalu i Stilla havet kan med egna ögon se

hur deras land försvinner. Snart kommer alla områdets öar att ligga

under vatten. Befolkningen på Tuvalu evakueras redan nu till Nya

Zeeland.

Floden Rimac som förser Perus huvudstad Lima med vatten,

kommer i en nära framtid att vara torrlagd sex månader om året

eftersom de glaciärer som förser Rimac med vatten snart inte finns

längre.

Temperaturen i Alaska stiger tio gånger snabbare än i resten av

världen. Och effekterna är så dramatiska att hela ekosystem håller

på att kollapsa.

Växthuseffekten är ett faktum och konsekvenserna håller sakta

men säkert på att bli ödesdigra, i ordets krassaste betydelse. För

att bara i någon mån bromsa den utveckling som sker skulle vi

behöva ett nytt Kyotoavtal, men fem gånger så radikalt som det

nuvarande.

Mark Lynas har rest kors och tvärs över vårt allt varmare jordklot.

Han har träffat och lyssnat på människor i de områden som redan

drabbats. Han analyserar och drar slutsatser. Den bild som träder

fram är chockerande. Oväder är en bok som rör oss alla, en ögonöppnare

av samma slag som en gång Rachel Carsons Tyst vår.

Det är något konstigt med vädret, säger allt fler. De har alldeles

rätt.

» en av de lättillgängligaste och personligaste [böckerna] som

hittills skrivits om den globala uppvärmningen utan att

vederhäftigheten därför, vad jag kan se, blivit lidande.«

Nils-Aage Larson i Göteborgs-Posten om den engelska utgåvan