Hur kunde man som kvinna i 1800-talets svenska överklass nå utanför hemmet och den privata sfären? Ett sätt var att ägna sig åt välgörenhet.
Genom olika former av välgörenhetsarbete kunde kvinnorna träda in på en mer offentlig scen, samtidigt som omvärldens syn på välgörenhetsbegreppet förändrades. Istället för anonyma allmosor distribuerade via kyrkan kom det att handla om kärleken till nästan och om uppfostran av de fattiga och svaga till ett bättre liv. Ett arbete om kvinnorna redan var väl förtrogna med i sina hem där de ansvarade för de små barnens fostran, flickornas uppfostran och hushållets skötsel. Som utgångspunkt har Steinrud använt sig av fyra systrar ur adelssläkten Tersmeden: Marie Charlotte, Adolfina Ulrika, Jacquette Elisabeth och Carolina, och de brev som skrevs av och till dem.
Marie Steinudd är etnolog vid Uppsala universitet.