Olivia har ett minst sagt trassligt förflutet. Knarklangning och prostitution har hört till vardagen. Men nu har hon fått sin chans. En ensamstående mamma med två barn har anställt henne som barnflicka. I jungfrukammaren bland takåsarna i Paris försöker hon börja ett nytt liv.     Mamman i familjen låter henne stanna trots omgivningens protester. Att vara ensamstående mor i Paris hör inte heller till det lättaste. Pengar är det ständigt ont om, hon arbetar på dagarna och extraknäcker på kvällarna. Då och då träffar hon sin älskare men så mycket mer bevänt med det sociala livet är det inte. Vem bjuder en medelålders ensamstående tvåbarnsmor på middag en lördagkväll? Dessutom säger Olivia att hon har slutat knarka, trots att hon ibland om mornarna kommer ned till köket med ögon smala som springor och på nätterna gör raider i kylskåpet på jakt efter mat. Och barnen älskar Olivia. Hon sitter i timmar och leker, spelar kort eller läser läxor med dem, och tar dem lojalt i försvar i alla lägen.    Långsamt växer ett porträtt av Olivia fram, och med det en trevande vänskap mellan de båda kvinnorna. Och plötsligt får två människor i marginalen rättmätigt sina röster hörda.

Utan mig är en ironisk och varm bok som fick stora framgångar när den kom ut för sin ovanliga rättframhet.