I en lägenhet på Östermalm sitter Frida, Stina och Lars tillsammans i en hörnsoffa. De har samlats i sitt barndomshem och försöker komma överens om hur de ska göra nu. Deras mamma mår inte bra. Hon åker in och ut på sjukhus men ingen av syskonen har lust att hjälpa henne med alla praktiska bestyr. Hon lever ensam men de har börjat se tecken i hennes lägenhet på att någon annan finns i hennes liv.

På ytan ser vardagen för de tre syskonen ganska vanlig ut, men med en uppväxt i en dysfunktionell familj, med dolda hemligheter och traumatiska minnen, är inte allt som det verkar. Långsamt nystas en mörk familjehistoria upp inför ögonen på dem och frågetecknen blir bara fler och fler...

En kväll hade Frida letat efter ett syskrin i garderoben i föräldrarnas sovrum och då fått syn på ett annat skrin, som hon aldrig sett förut. När hon nyfiket var på väg att öppna locket för att se vad det innehöll hade hennes mamma kommit in i rummet och mer eller mindre slitit skrinet ur händerna på henne.

"Snoka inte bland mina saker!", hade hon skrikit åt en mycket överraskad Frida.

Av någon anledning, som hon inte ens kunde förklara för sig själv, hade Frida aldrig nämnt incidenten för sina syskon, inte ens för Stina. Men hon hade ofta funderat på vad skrinet kunde tänkas innehålla.