Marianne Ahrne kom till Falköping när hon var tre år. I sjutton år bodde hon där, i sjutton år längtade hon därifrån. När hon nu återvänder är det till en plats i nuet mer främmande än Paris, New York eller Ulan Bator.

"Det är dags att vända tillbaka. Jag har varit i Bombay och Chongqing. Jag har ridit över Mongoliets grässtäpp och sett solen gå upp i öknen vid Sossusvlei. Jag har sovit på båtdäck och på öde stränder, i en hängmatta under palmer och på hårda jordgolv i fattiga människors hyddor. Jag har älskat och älskar ännu. Tiden i Falköping krossade mig inte. Den blev en grund för min vilda längtan."

Dåtid och nutid möts i denna mycket personliga berättelse när författaren åter vandrar på sin barndoms gator.

"Jag är i vanliga fall ingen nostalgiker. Men jag har varit så lite i Falköping de senaste fyrtio åren att det existerar för mig bara genom det förflutna. Det gör det till en egendomlig plats – laddad med minnen, genomborrad med glömska."

Detta är en bok för alla som har anknytning till Falköping och alla som tycker om att läsa en underhållande bok.

---

Marianne Ahrne är regissör och författare. Född i Lund 1940 men uppväxt i Falköping. Hon har givit ut åtta böcker, bl a Äppelblom och ruiner och Fader okänd. Hon har också skrivit och regisserat runt 40 filmer. Flera av hennes romaner har självbiografisk karaktär.