Politisk etnografi har alltmer kommit att betraktas som en oumbärlig metod inom statsvetenskapen. Utgångspunkten för den politiska etnografin är att människors uppfattning om sin egen sociala och politiska verklighet är helt central för att vi ska kunna förstå och förklara politiska fenomen. Med sin utgångspunkt i människors upplevelser och vardagsliv ger metoden ovärderliga insikter om vad politik och makt faktiskt är.

Introduktion till politisk etnografi är den första svenska läroboken i ämnet. Boken introducerar metoden och redogör för dess historiska rötter och möjligheter inom statsvetenskapen. Författarna har på olika sätt anammat ett politiskt-etnografiskt förhållningssätt och visar här hur sådana studier kan bedrivas. Deras forskning spänner över vitt skilda områden, från antifeministiska rörelser på nätet till handläggare på Arbetsförmedlingen och ex-kombattanter i Colombia, och ger därmed smakprov på hur politisk etnografi används inom statsvetenskapen i dag. I och med att texten visar hur centrala samhällsvetenskapliga problemställningar har hanterats med hjälp av politisk etnografi får studenterna konkreta redskap för att tillämpa politisk etnografiska arbetssätt i självständiga projekt, som uppsatser, examensarbeten, utvärderingar och rapporter.

Maria-Therese Gustafsson (red.) disputerade i statsvetenskap år 2015 vid Stockholms universitet.

Livia Johannesson (red.) är doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet med inriktning mot migration.

Malin Holm är doktorand på Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Jennie K Larsson disputerade i etnicitet och migration år 2015 vid REMESO/Linköpings universitet.

Johanna Söderström disputerade 2011 vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Sofie Tornhill disputerade i statsvetenskap år 2010 vid Stockholms universitet.

Constanza Vera-Larrucea disputerade i statsvetenskap år 2013 vid Stockholms universitet.