Fauna och Iselin träffas under floristutbildningen. De finner varandra omedelbart och blir uppslukade av blomsterspråket – att uttrycka känslor med hjälp av växter – och fantiserar om att öppna butiken Blomsterspråket. Men Iselin blir sjuk och dör. Fauna måste fortsätta att leva i livet efteråt, hela tiden vara i växtligheten och hela tiden sakna växtligheten. Utanför Faunas hus samlas mylingarna. De säger: ”Till tjärnen med dig, kliv ur det trånga och sänk ditt huvud. Du behöver en översvämning, en flämtning. Du behöver sova och gråta och välta dig in i världen igen.” Blomsterspråket är en roman om sorg, om jättenäckrosor och att krypa in i de ensliga tankegångarna. Den handlar om flersamhet, hud som brister för att ge plats åt andetagen och om frön som kanske kan gro.