Traditionellt har högre utbildning och forskning ansetts vara kvalitativt annorlunda än renodlade kommersiella varor och tjänster. Precis som vi har svårt att föreställa oss en marknad för medborgerliga rättigheter eller nobelpris, så skulle många av oss inte tänka på högre utbildning och forskning som en marknad där efterfrågan är den styrande mekanismen. Att vinstintresse och konkurrensfördelar skulle få styra den akademiska verksamheten framstår närmast som blasfemiskt.

Ändå är det just en sådan utveckling vi ser. Den här boken presenterar ett teoretiskt ramverk för att studera denna utveckling och undersöker vilka konsekvenser den har för olika delar av den akademiska verksamheten.

I bokens inledande kapitel ramar redaktören Marcus Agnafors in de följande kapitlen genom att presentera begreppet kommodifiering. Sharon Rider och Alexandra Waluszewski diskuterar hur begreppen ”effektivitet” och ”innovation” kommer till uttryck inom högre utbildning och forskning och Johan Hyrén redogör för hur olika institutionella logiker påverkar den akademiska verksamheten. Petra Angervall och Dennis Beach undersöker vad kommodifieringen av akademins arbetskraft betyder för olika grupper. Den förlorande gruppen är, menar de, kvinnliga lektorer med undervisningstunga anställningar. Margareta Carlén och Goran Puaca ifrågasätter att en marknadsorienterad högre utbildning, där anställningsbarhet och arbetsgivarens kravbild står i centrum, faktiskt levererar det studenter själva letar efter och det som samhället behöver. Till slut undersöker Douglas Brommesson, Gissur Ó. Erlingsson, Johan Karlsson Schaffer och Jörgen Ödalen hur den pedagogiska meriteringen värderas och bedöms.