»Det är en blandning av bilder och texter. Man skulle kanske

kunna säga att det är en seriebok, men inte riktigt. Inte heller är

det en illustrerad diktsamling. Och inte heller en bok med bilder

som Lukas skrivit texter till.«

Så skriver upphovsmännen själva om Vårdcentralen Fontanellen,

en bok som inte liknar något annat vi sett. Den är ett flöde av målmedveten,

kallsvettig text som i perfekt disharmoni med de

explosivt naiva teckningarna målar upp bilden av ett svartvitt

2005 med öde torg och höghusområden, sorgsna vårdcentraler

och TV-sända övergrepp. Ett 2005 där den lilla familjens enda

utväg tycks vara att bygga sin egen borg att bo i, skyddade från

den iskalla omvärlden.

Men frågan kvarstår: vad är det här för sorts bok? Det ligger närmast

till hands att kalla den för en poetisk seriebok, men framför

allt är den en perfekt sammansmältning av Lukas och Coco

Moodyssons särpräglade uttryck.