I Mamsell Henrika lyfter Louise Lindblom den sällsamma historien om Henrika Widmark, en ogift kvinna från Ljusdal som genom resor i Europa, salonger och styrelserum i Stockholm och Helsingborg, verkade under kvinnorörelsen mellan 1848-1920. Barnböcker och sångtexter skrev hon, samt verser till stora jubileum. Louise Lindblom har genom arkivmaterial funnit berättelsen om Henrika Widmark och vävt samman den med de samhällsförändringar som Sverige genomgick åren 1848 - 1920. Henrikas texter finns återgivna i boken, likaså brev, husritningar och foton från privata album. Henrika Widmark satt både i Nya Iduns samt i Handarbetets Vänners styrelse under många år. Hon var medlem, samt gav ett stort arv till Fredrika Bremer Förbundet. Det blev sedan en fond för flickors utbildning inom trädgård och lantbruk. Det fanns ett stort intresse för formgivning, och under den tid kurbaden var på modet bosatte sig Henrika på västkusten. I Lysekil byggde hon en sommarvilla och senare herrgården Lingatan, med tillhörande mark. Där kom hon framgångsrikt driva sitt lantbruk, medan hon fortsatte skriva lyrik och texter till stora jubileum, vissa tonsatta av den svenska kompositören Helena Munktell. Båda Henrikas hus var ritade av välkända arkitekter, Gula villan av Hjalmar Cornilsen och Lingatan är ett hittills okänt verk av Lars Israel Wahlman. Boken tar läsaren på en resa från kungliga salonger, kvinnokamps-möten till västkustens varma granitklipporna där persikoträd doftade i Henrikas trädgård. För första gången får läsaren ta del av Henrikas Widmarks liv och verk. Hon var en de kvinnor som arbetade aktivt under första vågens kvinnorörelse, men vars minne bleknat bort under historiens gång. Nu får hennes berättelse ge sken åt den tid som pendlade mellan det gamla Sverige och den nya moderna tid som väntade. Omslag: Mats Millner Recension om Mamsell Henrika: "Mamsell Henrika är en fascinerande bok om hur det var att leva som ogift kvinna under mitten av 1800 talet fram till 1920 då hon 72 år gammal går bort. [...] Boken ger en otroligt intressant bild av levnadsvillkoren som omgav borgerskapets ogifta kvinnor i Sverige 1850-1920, men också en bild av arkitektur och formgivning under denna tid. Åsa Norén, Lysekilsposten, 13 juni 2019. Kommentarer från läsare av Mamsell Henrika: “Verklig folkbildare är Du - med en sådan personlig touch! Kul att läsa om hur Du söker och finner. Kul att Du sätter in Henrika i både tiden, geografin, familjen, släkten, vännerna!” “Du har skrivit en upplysande berättelse om Henrika som är särskilt klar i det avslutande sammanfattningskapitlet.” “..det här är historia, så starka dessa kvinnor var!” Recensioner om De besvärliga: Tidningen Arbetaren: "Louise Lindblom berättar och resonerar utan att moralisera åt något håll över samhällets norm och åtgärder kring de som inte godtar den, i det goda folkhemmets tid då alla skulle med." Josephine Askegård 31 aug. 2016 Tidningen GöteborgsPosten: "Genom gedigen forskning och grävande i arkiv har författaren Louise Lindblom gjort det möjligt för oss att få en bild av de omhändertagna och deras liv i boken De besvärliga - Skyddshemmets vanartiga flickor." Maria Näslund, 30 aug. 2016