Redan då barnet är mycket litet inleds det mänskliga samtalet. Denna dialog utgör själva livsnerven i våra liv.

När en älskad människa dör avbryts samtalet, och i sorgearbetet försöker vi återuppta det i någon form. I många fall är det en kreativ process som kan omvandla förlusten till något fruktbart och ge riktning och mening i tillvaron.

Smärtan i att förlora ett barn eller en förälder bildar utgångspunkt för denna djupt gripande bok om det mänskliga samtalets vägar och avvägar.

Vi får läsa om föräldrars ändlösa saknad efter ett förlorat barn och om barns sorg över sina bortgångna föräldrar; om de "galna" mödrarna i Argentina; om föräldrarna till de ungdomar som dog i Lockerbieolyckan och om barn till överlevande från Förintelsen. Kaplan berättar också om sorg och förlust i Sigmund Freuds, Gustave Flauberts och René Magrittes liv.

Översättning Ia Lind

---

Louis J Kaplan är psykoanalytiker och författare till flera böcker. På svenska har tidigare utgivits Farväl till barndomen. En bok om adolescensen, Natur och Kultur 1987.