Efter valet 2010 har vågmästarpolitik och tungan på vågen åter blivit heta begrepp i svensk politik. I Riksbankens Jubileumsfonds nya årsbok diskuterar statsvetare, historiker, idéhistoriker, medieforskare och politiska journa­lister politisk praktik på både kommunal och nationell nivå. Sverigedemokraterna och Miljöpartiet lyfts fram som aktuella exempel på olika sätt att bedriva våg­mästar­politik. Vågmästeriets historiska rötter presenteras, från den trolöse 1700-talspolitikern Pechlin via den frisinnade statsministern C. G. Ekman på 1920-talet. Utblickar görs mot vågmästar­situationer med mer eller mindre populistiska partier i andra länder. Slutligen presenteras en färsk opinionsundersökning om vågmästeri och maktfördelning.
Innehåll:
Björn Fjæstad & Jenny Björkman: Den omtvistade tungan
Ulla Ekström von Essen: Ett dubbelt demokratiskt dilemma
Tommy Möller: Vågmästare eller tungan på vågen?
Lars Nord: Kungamakare eller bråkmakare?
Barbro Hedvall: Vågmästeri, halvkoalitioner och blockpolitik
Lena Wängnerud: Viner partipiskan hårdare i partier med vågmästar­roll?
Mikael Gilljam & David Karlsson: Tungan på vågen-partier i Sveriges kommuner
Hanna Bäck & Henry Bäck: Balanspartier i regerings­bildningar
Lisa Bjurwald: Vågmästarna och ansvaret
Ann-Cathrine Jungar: Populister i närheten av regeringen
Mai-Brith Schartau: Ett land utan klassiska vågmästare
Magnus Linton: Fascister på ministerposter eller fascister på vågen
Sten Widmalm: Med kärnvapen som insats
Patrik Winton: Sveriges första vågmästare
Opinionsundersökning med kommentar