Linus Gårdfeldts nya dikter griper handfast efter verkligheten och tingen, naglar fast dem genom upprepning och tautologi, genom att oupphörligt benämna dem. Flödet av intryck är överväldigande, tiden går fort, ”årstiderna fladdrar under ögonlocken”. Men i den våldsamma strömmen öppnar sig oväntade rum, där tiden hejdas. Ett nytt liv har börjat växa, och en plats som kan kallas hem.