En landsbygdssång om förgängligheten och festen, om platsens historia, skönhet och fulhet. Det är rimmat och kladdigt och allvarligt, roligt och knäppt. Figuren Brorsan med burkmun står i centrum och det är genom hans "låtar" (bland annat "Nu så vill jag vara din krabba") som platsen och situationen målas upp – ett samtida värmländskt landskap men med en frödingsk rytm som befolkas av människor som Bröd-Jon, Lök-Emma, Gnidarn och Farmor. Brorsan säger att de ska riva skiten och bränna den men ändå är det hans existentiella utblick som bär texten.