Dagbok från den stora terrorns år

»Vem vågar springa och tigga i mitt namn? De gör mig till samma svin som sig själva! Tror ni att jag har levt ett sådant fruktansvärt liv bara för att sluta på det viset?« Anna Achmatova

Leningrad, november 1938. Lidia Tjukovskaja, en arbetslös redaktör, uppsöker den legendariska poeten Anna Achmatova i hennes kollektivlägenhet. Tjukovskajas make har fängslats och hon söker råd hos Achmatova vars son just väntar på sin dom. Snart gör Tjukovskaja och Achmatova sällskap i fängelseköerna och djup vänskap uppstår.
Achmatova är »förhäxad av terrorn« och arbetar nätterna igenom på Rekviem och Poem utan hjälte - de stora diktverken om revolutionen, utrensningarna och kriget. I samtalen med väninnan berättar hon om sitt liv och tidens berömdheter. Tjukovskaja antecknar historierna i sin hemliga dagbok, som med åren växer till ett omistligt vittnesbörd om vardagen i massterrorns tid och målar ett osminkat porträtt av Achmatova och människorna i hennes omgivning. I dag betraktas boken som en klassiker. Efter Nazitysklands invasion i juni 1941 evakueras de båda väninnorna till Tasjkent i Uzbekistan, där en tid av svåra umbäranden, sjukdomar och konflikter tar sin början.

Den kommenterade dagboken - första volymen av tre - ger en unik inblick i Achmatovas liv och konst. I volymen ingår också de omfattande »Tasjkenthäftena« från evakueringen 1941-42 samt Anna Achmatovas Rekviem och Poem utan hjälte.