Två nederländska tonåringar - David från den lilla byn vid kanalbron, tätt intill ästra riksgränsen, och Martje från Rotterdam - forlorar båda två alla sina familjemedlemmar vid tyskarnas brutala invasion och bombardemang i juni 1940. De träffas när de flyr norrut på samma fiskebåt - David till Danmark där han har sina morföräldrar och Martje till en gammal väninna i Sverige.



I samband med tyskarnas förföljelse a de danska judarna, oktober 1943, tvingas David åter ut på en riskabel fiskarbåtseglats - nu över Kattegatt till Sverige - där han efter ett tag åter träffar Martje, när de båda påbörjar läkarutbildningen vids Lunds universitet. De figter sig och ett par studentvikariater för dem till Medelpad och Sundsvall, som kommer att bli centralpunkten under resten av livet - inte minst ett litet hus, vackert beläget i Indalsälvens dalgång.



Åtskilliga år efter krigsslutet, under en föredragsresa till Nederländerna, upptäcker David att hans lillasyster Elise - som var blott 3 år gammal vid den tyska inmarschen - har överlevt som "dottter" till en högt uppsatt SS-officer. Han lyckas lokalisera henne in sydöstrra Canada, och får henne med "hem" till Sverige.



På sin båtbrygga vid Indalsälvens strand ligger den åldrange David och lyssnar till älvens sånger om världskrigets och efter krigstidens många brustna mänskliga band.