En spännande skildring om det politiska spelet i Sverige inför det tyska anfallet på Sovjetunionen, men också om hur en ung doktorand censurerades av Försvarsstaben, UD och försvarsdepartementet men till slut räddades av Olof Palme.

Leif Björkmans lic.avhandling Sverige inför operation Barbarossa fick högsta betyg (A) och hemligstämplades 1970 av försvarsstaben. De hade upptäckt - vilket historikern Christer Jörgensen beskriver det i sin inledning som en berättelse hämtad ur en fiktiv agentroman - hur den unge och förslagna doktoranden hade kommit över hemligstämplat material som hade förvägrats honom av utrikesdepartementet och försvarsstaben.

Avhandlingen måste censureras! Detta blev försvarsstaben, UD och försvarsdepartementet snabbt överens om och hänvisade med uppspärrade ögon - och i skuggan av kalla krigets kyla - hur denna doktorsavhandling under överskådlig tid skulle kyla ner Sveriges förhållande till Finland - och Finlands förhållande till Sovjet.

Björkman trycktes ut i kylan men disputerade likväl den 1 juni 1971 för doktorsgraden vid Stockholms universitet med sin censurerade avhandling, och hyllades enhälligt av den svenska pressen.

Här föreligger den ocensurerade avhandlingsversionen, nu kompletterad med vad som inte fick publiceras 1971: ett Gestapomord efter ett medvetet avslöjande av utrikesminister Christian Günther, och att det var Adolf Hitler själv som satte gränsen för den svenska eftergiftspolitiken i juni 1941, då den svenska regeringen tillät transitering av den fältutrustade tyska infanteridivisionen Engelbrecht från Norge till Finland, såsom en "engångseftergift".