Vår kultur förhärligar vackra kroppar och sexuella njutning, men paradoxalt nog har de religiösa frågorna förlorat sin kroppslighet. De upplevs viktiga bara när vi söker inre tröst och mening. Därför har många svårt att se sambandet mellan en kristen gemenskap och livsmeningen.



Men i själva verket hänger sexfixeringen i vår tid och religionens avkroppsligande samman som två sidor av ett och samma mynt. Allt eftersom vetenskapen och tekniken lagt förklarat allt som materiellt och socialt, har trons utrymme reducerats till ett inre rum. Därmed handlar kristen tron inte längre om vardagliga och kroppsliga frågor.



För Lauren Winner är tron ytterst kroppslig, och hon knyter frågorna om människans sexualitet till kristen gemenskap, och hon ser sex i förhållande till det personliga. Hennes bok slår därför hål på många myter ("lögner") om sex som finns i samhälle och kyrka. Framför allt myten om att sex är något privat och oändligt romantiskt. Istället för att göra sex till en diskussion om gränsdragningar mellan rätt och fel, eller till ett angrepp på bristande tolerans och respekt, gör Winner sex till en viktig fråga om gemenskap och moralbildning.



De flesta nutida författare - även teologer - som skriver om sex skulle inte ens komma på tanken att ta upp frågan om kyskhet. Men Winner gör det, övertygande och intressant. Genom att resonera om detta utifrån kristen tro handlar Winners bok om så livsnära frågor som "vem är jag" och "i vilket sammanhang står jag". Bokens första del beskriver synen på sex i samtiden. Andra delen handlar om kyskhet som en betydelsefull förmåga, men svår att öva upp för många. Kyskhet relateras i boken till olika livsformer - singel, äktenskap, kommunitetsliv, etc.