Det höga ohälsotalet utgör det största enskilda hotet mot den svenska välfärdsstatens hållbarhet. Den senaste tidens ökning i ohälsotalet kan knappast enbart förklaras med en motsvarande försämring i folkhälsan, utan förklaringen bör sökas i socialförsäkringens utformning och i dess samverkan med förändringar i samhället, inklusive andra försäkringar. Årets rapport från SNS Välfärdsråd handlar just om problemen med socialförsäkringar, med fokus på sjukpenningförsäkringen.

Rapporten tar upp frågan om vad som är en bra och hållbar försäkring. Vidare diskuteras skillnader mellan socialförsäkringar och privata (sak)försäkringar. Författarna tar också en närmare titt på självrisk och skadereglering i sjukpenningförsäkringen och diskuterar för- och nackdelar i dagens utformning. Hur de riktigt långa sjukfallen som står för i princip hela ökningen i sjukfrånvaron de senaste åren bör hanteras utgör en viktig del av rapporten, liksom frågan om hur sjukpenningförsäkringen bör finansieras. Rapporten är en genomgång av den samlade ekonomisk-teoretiska och empiriska kunskapen på området och innehåller även den färskaste statistiken på området.

Författarna drar slutsatsen att systemet bör bli mer transparent och skaderegleringen mer effektiv. Det viktigaste förslaget är att Försäkringskassan bör göras autonom i och med att finansieringen kopplas fri från statsbudgeten. Två ytterligare förslag handlar om att sjukpenningförsäkringen och sjukersättningen bör slås ihop till ett system som ersätter för sjukdomsrelaterad arbetsoförmåga, och att Försäkringskassan bör införa en så kallad erfarenhetsbaserad premiesättning i stället för dagens medfinansiering.