Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan 1930-talet. För Europas vidkommande har det inneburit kraftigt inbromsad tillväxt, stigande arbetslöshet och stora underskott i de offentliga finanserna. Regeringar och centralbanker har tvingats ta till drastiska åtgärder för att rädda bank- och finanssektorn från en kollaps. Krisdrabbade industrier, däribland bilindustrin, har fått ta del av massiva statliga stöd­åtgärder. Frågan är vilka konsekvenser krisen har för den fortsatta ­europeiska integrationen. Kommer Europa att gå försvagat eller stärkt ur den globala krisen?

Den utmaning som krisen innebär för den Europeiska Unionen ger upphov till en rad frågor: Vilka gemensamma regler bör gälla för statliga stöd­åtgärder? Hur bör regelsystem och tillsyn av banker och finansmarknader utformas? Hur kan medlemsländerna förbättra samordningen av sina ­krisåtgärder? Vilken roll har euron spelat för att mildra effekterna av krisen? Hur kommer Europas roll i den globala ekonomin och politiken att påverkas? Vad kommer att hända med förtroendet för EU bland medborgarna? Dessa är några av de frågor som behandlas i denna bok.

Detta är den trettonde årgången av årsboken Europaperspektiv. Här presenteras nio essäer av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ­ämnen, som utifrån olika angreppssätt diskuterar hur den Europeiska ­Unionen hanterat den globala krisen och bedömer vilka konsekvenser ­krisen får för marknader, rättssystem, och unionens politiska system.

Deltagande författare: Rikard Bengtsson, Tony Johansson, Eleonor Kristoffersson, Jonas Ljungberg, Sophie Nachemson-Ekwall, Thomas Ordeberg, Maria Oskarson, Annina Persson, Helena Svalery, Göran von Sydow, Jonas Vlachos