Hur västvärlden fylldes med musik  Människorna - Organisationerna - Musikens kedjor

Musiken har spridits över västvärlden när människor, företag och andra organisationer har länkat ihop sina musikaliska visioner i klingande kedjor. Från ett utgångsläge där musikskaparna, utförarna och åhörarna ännu inte hade fått några givna och avgränsade roller har musiken kommit att spridas i alltmer organiserade, specialiserade och tekniskt avancerade former.

I en växande musikvärld har små och stora organisationer påverkat musikens tillkomst och spridning, ja bitvis även det konstnärliga innehållet. Teatrar, konserthus och förlag, kaféer, varietéer och restauranger, statsmakter, regioner och kommuner, skiv- och filmbolag, radio- och TV-kanaler och åtskilliga andra har bidragit till att skapa den gränslösa musikmarknad vi tar del av i dag.

Det här är historien om hur den västerländska musiken mötte sin marknad och statsmakter samtidigt bedrev kulturpolitik. Från var mans spontana musikaliska skapande och de första publika operahusen i 1600-talets Venedig, till 2000-talets digitala och trådlösa musikdistribution. Och medan du läser kan du lyssna till hur det lät med hjälp av författarens egna spellistor på Spotify.

Lars Östman var tidigare professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har i flera böcker, med gränsöverskridande perspektiv och långa tidshorisonter, behandlat de ekonomiska styrformernas effekter på organisationers och individers beteenden, till exempel i Lysande ögonblick och finansiella kriser, en bok om Dramaten.