Hösten 2003 etablerade Lars O Ericsson och Linda Rampell föreningen CODE (förkortning av Contemporary Design) för att befria design i Sverige från kravet på att passa "svensk god form cementerad i nationell självgodhet och inrotade maktstrukturer. I samband med föreningens bildande lanserades CODE manifest som ivrar för ett nytänkande inom samtida design och gör upp med förlegade marknadsföringskoncept som "svensk form" och god smak. CODE ämnade samtidigt utvidga begreppet funktion till att omfatta visuella koder med vilka vi kommunicerar, verkar, reproducerar relationer och utbyter information. CODE tog initiativet till att internationalisera och vidga designbegreppet i Sverige. Samtidigt ledde CODE:s ifrågasättande av svensk formpolitik och maktens smakcensurer till att CODE kom att motarbetas av formetablissemanget i sin egenskap av hot mot status quo. CODE:s budskap förblir samtida i en svensk designkultur som fortfarande domineras av intellektuellt förslappande förhållningssätt, där sakfrågorna lämnas därhän till förmån för invanda synsätt. Bättre liv genom god design lyder svensk forms senaste payoff vilket är förvånansvärt bakåtsträvande och iögonfallande skenheligt för att komma från en statligt understödd organisation och lämnar allt i övrigt att önska ifråga om historisk medvetenhet och kunskapsbefrämjande.