Den svensk-judiska befolkningsgruppen har länge funnits i Sverige som en urskiljbar minoritet, vilket gör den till ett idealiskt studieobjekt i många hänseenden. Under senare år har forskningen kring denna grupp intensifierats och i denna antologi tas ytterligare ett steg. Texternas tematiska och kronologiska bredd speglar mångsidigheten i den pågående forskningen.

Det handlar om: judiska näringsidkares roll i den svenska konsumtionsrevolutionen; komparativa studier dels av de judiska minoriteternas situation i Sverige och Finland, dels av antisemitismen i Sverige och Danmark; en modell för systematisk analys av föreställningar om judar (och andra marginaliserade grupper); flyktingpolitik och lagstiftning under 1920-1940-talen; flyktingvännen Gillis Hammars försök att bilda internationell opinion till förmån för de judiska flyktingarna år 1938; musikforskaren och musiketnologen Ernst Emsheimer och dennes flykt till och öde i Sverige under andra världskriget; flykten till och mottagandet i Sverige av cirka 3 ooo polsk-judiska "tvångsmigranter" 1968-1972 samt hur Förintelsens trauma gestaltats av konstnären Susanne Berglind och hennes döttrar.

Antologin är en produkt av arbetet i det tvärvetenskapliga forskarnätverket "Judarna i Sverige - en minoritets historia" som grundades 2007 och bidragen är författade av kultur-, ekonom- och alldeles vanliga historiker samt av konst- och litteraturvetare.