Boken behandlar bevisfrågor som aktualiseras vid domstolars handläggning av brottmål. Författaren har en mångårig erfarenhet av dömande i brottmål och blandar sina praktiska erfarenheter med vetenskapliga ståndpunkter. Framställningen är alltså inte bara juridisk, utan även natur- och beteendevetenskaplig. Ambitionen är att ge svar på alla bevisrättsliga frågor som kan tänkas uppkomma i ett brottmål.

I Bevisning i brottmål redogör författaren för centrala bevisrättsliga områden som bevisbörda, beviskrav, förhör och bedömning av tillförlitlighet. Fördjupningar görs inom områden som utredningens robusthet, alternativa hypoteser, erkännanden, utpekande av misstänkt gärningsman och uppsåt. Även särskilda former av bevisning behandlas, såsom patientjournaler, DNA-bevisning och digitala bevis. Hela tiden blandas juridik, naturvetenskap och beteendevetenskap.

Mycket har hänt sedan den första upplagan av Bevisning i brottsmål gavs ut. Mest slående är den tekniska utvecklingen och de två tydligaste exemplen är AI och DNA. På lagstiftningssidan är den största ändringen reglerna om tidiga förhör. Dessutom har flera intressanta rättsfall avgjorts. Detta och mycket annat har beaktats i denna andra upplaga av boken.

Boken är relevant för allt från hastighetsöverträdelse till mord. Den är intressant för domare, åklagare, advokater, poliser, studenter och andra som vill utveckla sitt kunnande om brottmål.