Intima galor tar sin utgångspunkt i den klassiska franska prosadikten men lånar också drag från andra textsorter: det litterära reportaget, dagboksanteckningen, den lyriska kortprosan, essän, memoaren. Samlingen iscensätter vad Mallarmé kallat just ”intima galor”, alltså de fantasier som inställer sig när vi begrundar exempelvis det exotiska i det vardagliga, identitetens mysterium, upprepningens växlande innebörder eller världen som teatralisk föreställning.