Att skratta är mänskligt. Skrattets betydelser, funktioner och
känslor är emellertid knappast universella. De skiftar över tid,
rum och sociala sammanhang. I den här boken undersöks
bland annat skrattets relation till makt och motstånd samt
humorns betydelse i skapande av gemenskap och utanförskap.
Gemensamt för artiklarna är att kulturvetenskapliga
perspektiv tillämpas på olika studieobjekt samt att författarna
dessutom använder humor respektive förlupna, meningslösa,
bitska, glada, malplacerade, inkännande eller rent av
sardoniska skratt för att undersöka viktiga politiska, sociala
och kulturella frågor.
Läs om skrattande flottister i en allvarlig marin kontext;
samtidens syn på skrattets utrymme i islam och muslimers
användande av humor för att utmana normer; den ironiska
generationens försvar av normer; humorns betydelse i
Liverpools beatlesturism; till synes harmlös men betydelsefull
humor i vardagliga sammanhang; svensk-finska konflikter och
humor som politiskt vapen; överviktigas användande av
humor för att bryta samhälleliga fetmafobier; hur norrmän ler
åt så kallade partysvenskar i Oslo och; skrattets mångskiftande
betydelser i psykiatrins historia.
Författarna är etnologer och folklorister från Finland, Norge
och Sverige.