I brottmål är rätten förbjuden att lägga en omständighet som inte framgår av gärningsbeskrivningen till grund för domen. Den rättsliga värderingen av gärningen ska rätten dock göra självständigt. Samtidigt är det ett viktigt rättssäkerhetskrav att den tilltalade får information även om anklagelsens rättsliga innebörd. Regleringen ger upphov till en mängd frågor, som delvis varit mycket omdiskuterade.

I Mellan åtal och dom undersöks frågor om rättens bundenhet vid gärningsbeskrivningen och frihet vid den rättsliga bedömningen av gärningen. Även de processhandlingar som kan påverka prövningsramen – särskilt åklagarens, men även den tilltalades samt rättens materiella processledning – behandlas. Inte minst frågan om hur preciserat och detaljerat åtalet behöver vara – och vad som händer om det inte är det – diskuteras utförligt. Dessutom tecknas en idé- och rättshistorisk bakgrund till reglerna. Särskilda kapitel ägnas bl.a. frågan om svensk straffprocess är inkvisitorisk eller ackusatorisk och straffprocessens ändamål. Avhandlingen innehåller också en analys av Europadomstolens praxis kring den tilltalades rätt till information om anklagelsen.