Jag hade bläddrat i Our Bodies, Ourselves i kvinnobokhandeln i San Fransisco men inte riktigt vågat ta steget in i detta slags kroppsorienterade feminism. På Femø skulle det bli andra bullar, och det var inte alldeles enkelt. Vi var uppfostrade att inte röra vid våra sköten i onödan. Det var äckligt och skamligt. I kvinnorörelsen ansågs det progressivt att onanera, vilket skedde pliktskyldigast och snabbt. Men nu gällde det att gå djupare in i skötet, ingen återvändo. Vi fick höra att fria feminister förväntades att regelbundet följa förändringarna i slidväggar och livmodermun, för att inte tala om att hålla reda på sekretetets konsistens. Urk. Tillsammans med andra modiga feminister skulle jag nu lära mig att genomföra en självundersökning med spekulum (det alltid lika kalla instrument som min gynekolog använde för att bända upp mitt underliv). Jag var en absolut novis, visste inte ens skillnaden på livmodershals och livmodermun. Och vad var livmodertapp, tipp tapp? Det var bara att bita ihop och sätta igång enligt de instruktioner som vår klämkäcka rödstrumpa gav.