Hur vet vi det vi vet? En relevant fråga - inte minst när det gäller kunskapen om Jönköpings äldsta historia. Tack vare skriftliga källor och tidigare forskning är mycket känt kring stadens uppkomst och utveckling.
Men det senaste halvseklets arkeologiska undersökningar inom det medeltida stadsområdet på Väster i Jönköping har väsentligt ökat kunskapen.

I samband med exploateringar har arkeologer fått möjlighet att undersöka och dokumentera medeltida bebyggelselämningar - husgrunder, källare, verkstäder, begravningsplatser och mycket annat. De arkeologiska utgrävningarna har också resulterat i tusentals fynd, allt från vardagsföremål som fragmentariska keramikkärl, glasskärvor, nycklar, lås, benkammar och hästskor till mynt, ölhanar, speltärningar och konstfärdigt utformade beslag och smycken. Tillsammans berättar de om något om livsvillkoren i den medeltida staden.

I den här boken presenteras några av resultaten från drygt 60-års arkeologisk verksamhet. I ett antal artiklar och faktarutor avhandlar de åtta författarna områden som forskningshistorik, stadens etablering och expansion, borgar och befästningar, geografiska perspektiv på staden och relationer till den omgivande bygden, vägnätets utformning, järnets betydelse för stad och omland, kloster, kyrkliga institutioner och begravningsplatser, handel och hantverk. Men också brott och straff, liv och hälsa.
Förhoppningsvis ska det ge läsaren större kännedom om staden och dess invånare - en stad som både försvunnit och som delvis finns kvar under asfalten - medeltidsstaden JUNAKØPUNG.