Olof Palme dominerade svensk politik i över två decennier. Han var den förste moderne mediepolitikern, en karismatiskpersonlighet, sin tids främste retoriker och sitt partis ledande ideolog – men också en praktisk problemknäckare, febrilt verksam inom rader av politikområden.
Palme var drivande i att bygga upp välfärdsstaten under 1960- och 1970-talen. Hans första regeringsperiod, 1969–1976, kan ses som vänsterpolitikens och välfärdsårens kulmen. Därefter blåste allt starkare motvind. Den tidigare strategin måste delvis rullas tillbaka under hans andra regeringsperiod, 1982–1986, vilket väckte intern opposition. Trots detta lyckades han bevara socialdemokraternas ställning som landets starkaste parti.
Få svenska politiker har varit så kontroversiella som Olof Palme. Han var älskad av sina egna, avskydd av många motståndare. Det ännu olösta mordet på honom blev ett nationellt trauma, som under lång tid skymde hans politiska gärning.