I denna vänbok till historieprofessorn Lars Berggren vid Lunds universitet och Centrum för arbetarhistoria i Landskrona bidrar vänner och kollegor med artiklar kring de ämnen som präglat Lars Berggrens gärning: arbetarhistoria, historiedidaktik och populärmusik i sitt historiska perspektiv. Lars Olsson belyser den europeiska arbetarrörelsens ställningstagande till frågan om fred och upprustning inför första världskriget. Fredrik Egefur diskuterar i sin artikel debatten kring de metoder som den antimilitaristiska rörelsen hade att använda sig av för att kritisera militarismen i allmänhet och det svenska försvaret i synnerhet under det decennium som följde på den nya härordning som antagits 1901. Kjersti Bosdotter lyfter en kultur- och arbetarhistorisk forskningstradition i sitt kapitel där hon diskuterar och jämför konflikter kring politiska minnesmärken i Finland, Norge och Spanien. Lars Edgren fokuserar på den svenska arbetarrörelsens tidiga historia. Han belyser hur de tidiga arbetareföreningarna skapades och vilka politiska strategier de valde att arbeta utifrån. Monika Edgren belyser den svenska pressens diskussion om den politiskt aktuella frågan kring hushållsnära tjänster. Maths Isacsons behandlar kampen om arbetsmiljön där han skildrar hur Metalls program Det goda arbetet tog form från 1960-talet och fram till idag. Lars Ekdahl diskuterar i sitt bidrag syntesskrivandet på det arbetarhistoriska området samt andra sätt att skriva historia. Brian Roberts diskuterar liksom Lars Ekdahl mer teoretiska och metodologiska frågor i sitt bidrag. Med utgångspunkt i sin egen livslånga vetenskapliga verksamhet som sociolog blickar han tillbaka på hur den vetenskapliga forskningsprocessen, alltifrån formulerandet av idéer och frågor till skrivandet av slutprodukten, gestaltat sig under åren. Björn Horgby studerar i sitt bidrag motsättningen mellan vad som betraktas som kommersiell kultur och vad som benämns arbetarkultur. Mats Greiff belyser i sitt bidrag den traditionella jazzmusikens renässans i England under slutet av 1940- och 50-talen. Hans Wallengren förenar i sitt bidrag ett mera traditionellt arbetarkulturperspektiv med ett populärmusikperspektiv. Han studerar framväxten av och identitetsskapande processer relaterade till den så kallade trucker-musiken i USA och i Sverige. Martin Törnkvists tankeväckande text handlar om den nya tekniken. Magnus Olofsson bidrar med en intressant artikel som diskuterar den svenska socialdemokratins historiebruk. Roger Johansson diskuterar tre noveller från 1880–90-talets USA författade med ett tydligt didaktiskt budskap till unga kvinnor så att de inte skulle attraheras av anarkism och socialism i deras möte med storstädernas fattigdom.