Efter att ha blivit misshandlad på öppen gata i Paris i juni 2013 börjar Kenny Bengtsson fotografera planlöst i ­staden. ­Trevande vandrar han omkring på gatorna i hopp om att ­återfinna ­mening med vistelsen och samhörighet med ­omgivningen. Han åker hem med filmrullar som får vänta i två år innan de blir framkallade. Konfunderad av bilderna och de minnen som väcks, bestämmer han sig för att återvända till Paris för att undersöka det tillstånd han då hamnade i. Några dagar efter ankomsten hamnar han mitt i terrorattackerna vid Quai de Jemmapes fredagen den 13:e november 2015.

Fotografierna i boken Under himlen visar dock inget våld, utan närmast motsatsen genom stillsamhet och avsaknad av ­konflikter. Boken innehåller även dagboksfragment med ­associationer kring våld, sökandet efter mening, eftertanke och fotografi. På så vis är boken en dokumentär ­samtidsskildring och samtidigt en slags fenomenologisk berättelse om hur våld, såväl slumpmässigt som organiserat, drabbar en människa.