”Ekonomi handlar om pengar och varför de är bra”, påstod Woody Allen.

Fast riktigt så enkelt är det nog inte.

Hur får du din middag? lyder ekonomins grundläggande fråga. Det är i själva verket en ytterst komplicerad fråga.

Nationalekonomins fader Adam Smith skrev att slaktaren, bagaren och bryggaren tillverkar sina produkter, inte för att de är snälla utan eftersom de tjänar på det. Det är egenintresset som ställer middagen på bordet åt oss, skrev Adam Smith.

Men han glömde påpeka att hans mamma ställde fram den åt honom varje kväll.

Ur tanken på egenintresset föddes den ekonomiske mannen som begrepp. Homo Economicus, huvudpersonen i vår tids stora berättelse. Berättelsen om att människan i grund och botten är en ekonomisk person.

Homo Economicus är rationell, objektiv, kalkylerande och oberoende. Ekonomerna hävdar att detta rimmar väl med grundläggande mänskliga drag. Men allt som karakteriserar Homo Economicus är egenskaper som vi i hundratals år har lärt oss att associera till manlighet. Är det en slump?

De senaste decennierna har den ekonomiske mannen dominerat, domderat och lagt sig i det mesta. Det finns inget språk som tas på lika stort allvar som ekonomins och det appliceras på allt större delar av vårt liv. Samma typ av ekonomisk analys som förklarar priset på purjolök, eller biogas, ska förklara våra inre liv. Med hjälp av ekonomi kan man räkna ut rubbet: från fördelarna med vaniljglass till människolivets värde.

Homo Economicus är inte bara en man. Han är det enda könet.

Sedan kraschar världsekonomin.

Vem är han, vad vill han, och varför är vi så förförda av honom?

Katrine Kielos ifrågasätter på ett lärt och lekfullt sätt de ekonomiska principer och förklaringsmodeller som styr vår tid och våra liv -- i högre grad än vad vi kanske själva inser.