Slåttermyren Vasikkavuoma var människans och djurens bästa
vän i 300 år, och lades sedan i träda med igenväxning som följd
under den andra halvan av 1900-talet. Myren har idag på sätt
och vis återuppstått.

I takt med att intresset för kultur - och miljövärden ökade,
började folket vid myren kämpa för att få tillbaka den i skick som
i fornstora dagar. Våtmarker har idag en helt annan status än för
ett halvt sekel sedan.

Slåtterblomman i det rika myrhöet frodas åter - människor, växter
och djur har återvänt. Bybor liksom fjärran besökare kommer till
myren som numer är naturreservat. Kalvmyren är myrens namn på
svenska, vasikka är kalv, och vuoma betyder myr, närmare bestämt
en trädlös myr.

Vasikkavuoma är beläget vid polcirkeln i Pajala kommun, och har
en area som motsvarar 350 fotbollsplaner. Den var i forna tider mycket
viktig för självhushållet. Här togs en stor del av djurens foder, grunden
för familjernas överlevnad.

Människorna vid myren berättar i boken om historia och nutid.
Vasikkavuoma har tjänat folket i byarna runt omkring i hundratals år.
Man anar en tacksamhet till myren. Så ock en vilja av folket att
återupprätta myren, liksom en stolthet över den egna kulturhistorien.

Vi får även en inblick i våtmarkens unika flora, årstidernas växlingar
och en tro på framtiden.