Slåttermyren Vasikkavuoma var människans och djurens bästa

vän i 300 år, och lades sedan i träda med igenväxning som följd

under den andra halvan av 1900-talet. Myren har idag på sätt

och vis återuppstått.



I takt med att intresset för kultur - och miljövärden ökade,

började folket vid myren kämpa för att få tillbaka den i skick som

i fornstora dagar. Våtmarker har idag en helt annan status än för

ett halvt sekel sedan.



Slåtterblomman i det rika myrhöet frodas åter - människor, växter

och djur har återvänt. Bybor liksom fjärran besökare kommer till

myren som numer är naturreservat. Kalvmyren är myrens namn på

svenska, vasikka är kalv, och vuoma betyder myr, närmare bestämt

en trädlös myr.



Vasikkavuoma är beläget vid polcirkeln i Pajala kommun, och har

en area som motsvarar 350 fotbollsplaner. Den var i forna tider mycket

viktig för självhushållet. Här togs en stor del av djurens foder, grunden

för familjernas överlevnad.



Människorna vid myren berättar i boken om historia och nutid.

Vasikkavuoma har tjänat folket i byarna runt omkring i hundratals år.

Man anar en tacksamhet till myren. Så ock en vilja av folket att

återupprätta myren, liksom en stolthet över den egna kulturhistorien.



Vi får även en inblick i våtmarkens unika flora, årstidernas växlingar

och en tro på framtiden.