April 1988: En hungerkatastrof hotar bland flyktingar i Sudan. I ett FN-flyktingläger blir en svensk biståndsarbetare kidnappad. Men både kidnappningen och FN:s hjälpinsatser överskuggas av striden om chefsposten i FN-organet UNHO. Valkampanjen bedrivs med smutsiga metoder, inklusive utpressning och grov korruption. En svensk diplomat i Genève, Mark Steninge, anser sig kämpa för FN:s principer. En vacker latinamerikansk diplomat, Carmen de la Cruz, har en helt annan uppfattning. I valkampanjens kölvatten begås både självmord och mord och Marks dotter utsätts för våldtäktsförsök. Kriminella transnationella penningintressen kan anas i bakgrunden. FN:s integritet är i fara. Ute i den sudanesiska öknen känner sig den svenske lägerchefen Harry Lager övergiven av FN-högkvarteren. Och Mark Steninge tvingas inse att UD hemma i Stockholm tycks ha andra prioriteringar. Då - 1988 - användes varken Internet eller mobiltelefon. Den långsamma kommunikationen mellan kontinenterna kunde kosta liv...
Karl-Erik Norrman har arbetat som diplomat i över 30 år, ambassadör blev han 1989. Han har tjänstgjort bl.a. i Moskva, Peking, Genève, Rom och Sevilla. Under tio år har han arbetet med FN-frågor i Genève, i Rom, på konferenser i New York, med konferenser och projekt i Afrika och Asien och i Stockholm som ansvarig för Sveriges u-landsbistånd genom FN. Han har varit politisk sekretarare till utrikesministern, handelsförhandlare i WTO, generalkommissarie för Sverige vid Expo 92 i Sevilla och kulturchef på UD. Sedan 2001 bor han i Stockholm och i Berlin, där han grundat och är generalsekreterare för det oberoende European Cultural Parliament - ett forum för artister, konstnärer, författare, filosofer och andra kulturpersonligheter från hela Europa. Han har tidigare också varit operasångare och har utgivit flera böcker, bl.a. om Tyskland, Kina, Mongoliet, om globala livsmedelsproblem, om fotbollens politiska roll och om demokratins kris. Han förekommer ofta i debatten i svenska, tyska och andra internationella media. Han är gift, har två barn och två barnbarn. Eftersom Norrmans egna erfarenheter bakom kulisserna i FN-världen är omfattande, är det ingen tillfällighet att personer och händelser i denna bok kan ha vissa likheter med verkligheten.
