I Karin Wahlbergs sjätte spänningsroman om kriminalkommissarie Claes Claesson och hans hustru, läkaren Veronika Lundborg, blir en kvinna besinningslöst nedskjuten en sen kväll i det fridfulla Oskarshamn. Veronika har jouren och opererar till synes framgångsrikt den skadade. Men bara några timmar efter att hon lämnat intensiven hittas kvinnan död i sin sjukhussäng. Kan Veronika ha gjort en felbedömning som kostat en människa livet, eller ligger det något betydligt mer bestialiskt bakom kvinnans död?En kvinna vandrar hemåt i natten efter en trevlig kväll med sina närmaste väninnor. Hon tänker med vemod på hur värdinnan stolt förevisat nytagna kort på barnbarnen. Mormor kommer hon själv inte att bli, hon och hennes man har det visserligen bra tillsammans men den stora villan fylldes aldrig av glada barnaskratt, leriga overaller och legobyggen. Plötsligt hör hon ett märkligt ljud inne bland skuggorna på kyrkogården. Det låter precis som om någon jämrar sig! När hon tar upp mobilen för att kalla på hjälp tornar en gestalt upp sig framför henne och hon känner en brännande smärta i magtrakten. Så blir allt mörkt. Men den skjutna kvinnan dör inte. Hon opereras framgångsrikt av Veronika Lundborg, gift med kriminalkommissarie Claes Claesson, och kan snart både förhöras och flyttas från intensiven till en vanlig avdelning, även om hennes make protesterar högljutt mot det senare. Och frågan är om han har rätt, för bara ett par timmar senare hittar en undersköterska den skottskadade kvinnan död i sjuksängen. Hur kan det vara möjligt? Och hur ska Veronika klara pressen från såväl den nyblivne änklingen som anmäler henne till Sjukvårdens Hälso- och ansvarsnämnd, oron för hennes vuxna dotter Cecilia som fortfarande vårdas för den hjärnskada hon ådrog sig vid ett brutalt överfall, och det faktum att hon just upptäckt att hon är gravid igen, vid fyrtiosex års ålder?Det blir Claessons kollega Louise Jasinski som får leda utredningen av dödsfallet eftersom Claes är jävig. Själv har han dessutom fullt upp med att jonglera vardagen. Dottern Klara har precis börjat på dagis och ett nytt, mycket mediahaussat fall tar all övrig tid i anspråk. Det är den unge polismannen Peter Berg som en morgon hittar en papplåda på parkeringsplatsen bakom polishuset. En papplåda med ett spädbarn i. "Karin Wahlberg kan skriva. Hennes språk är vilsamt klart, som om det vore genomlyst ... en lysande deckare som i högsta grad berör."//Skånska Dagbladet"Det är ändå framför allt med det befriande vardagsnära språket och de realistiska miljö- och personskildringarna som Karin Wahlberg sopar banan med fler av dagens svenska deckarförfattare. Två av Lunds mest karaktäristiska institutioner - lasarettet och universitetet - står i centrum i Blocket. Sjukhusmiljön målas upp med en blandning av frustration och värme och vilken tjugoårig student skulle inte känna igen sig i Wahlbergs beskrivningar av pendlingen mellan tentaångest och bakfylla, mellan sprudlande lycka och grym besvikelse? Jag läste Blocket med stor förtjusning och njöt av Wahlbergs uppenbara fascination för det mänskliga psyket."//Bokus