Johanna var förlorad. Hon var fast i det kalla vattnet. Det fanns inget hon kunde göra. Hon blev konstigt nog lugn, som hon alltid blev när hon var under vattnet en längre stund. Tiden gick och hon sjönk ner i någon sorts dvala. Men det fanns en gräns även för Johanna och den var nära nu. Snart skulle hennes livsandar lämna henne.


I den första boken om Johanna och Mads får de det uppdrag som blir början på deras livs äventyr. Johanna har alltid varit annorlunda. Som det där att hon kan hålla andan nästan hur länge som helst, och klara av kyla bättre än alla andra. I alla fall nästan alla andra, för när Mads börjar i skolan upptäcker hon att det finns fler som är som hon. Snart upptäcker även Väktaren Johanna och Mads. Det är han som vaktar den sista Isporten, vägen till den parallella värld där magi och mystik är en självklarhet. En värld som är på väg att gå förlorad och som ingen annan än Johanna och Mads kan rädda.

Sagt om Isporten 1: Väktaren & Stenarna

Den första delen i serien Isporten, Väktaren och stenarna (Originalupplaga 2008) är något så ovanligt som en fantasyhistoria med stor igenkänningsfaktor. Boken tar upp flera viktiga frågor som utanförskap i skolklassen eller känslan av att vara övergiven när föräldrarna får ett nytt barn. Språket är rikt och medryckande.

Sofia Carlenberg, BTJ, januari 2012.


Den bästa boken jag läst! Spännande serie, man längtar till nästa bok.

Elev, Östermalmsskolan.


Bästsäljarkvalitet

Författaren Kim M. Kimselius


Även om Isporten är en serie om makt, förräderi, magi och öden, finns det lika många känslor för dagens ungdomar att känna igen sig i. Svartsjukan som kan uppstå mellan två kompisar, hur lätt man blir sur när man är hungrig, och hur mycket ett enda leende kan värma.

Sofia Carlenberg, BTJ.


Språket i boken är lättläst och karaktärerna känns levande.

Jehane på Catahya, Fantasy-sajt.


Det fina samspelet mellan barn och djur är tilltalande.

Ying Toijer-Nilsson, SvD.


Jag gillade hur den här utspelade sig i en vardag vi känner igen, fast med fantastiska inslag. Det känns också kul att det finns två karaktärer att identifiera sig med, och både min dotter och son har blivit engagerade i läsningen.

Fredrik, pappa till Elsa och Albin.

Om författaren:

"Jag har alltid gillat att skriva. En av mina tidigaste berättelser hette Skelettet i garderoben och mina föräldrar skrattade gott när jag kom hem med den efter skolan. Jag var tidigt en bokslukare och låg med en ficklampa under täcket när föräldrarna trodde att jag sov.
Jag är intresserad av människor, deras tankar och erfarenheter och detta intresse påverkar också innehållet. Jag vill beröra och ta upp livsfrågor som jag tycker är viktiga. Fantasy genren ger mig stor frihet att skriva precis vad jag vill. Jag behöver inte ta hänsyn till tid, rum och vad som anses vara realistiskt.
När jag skriver, hoppas jag, kunna få barn att tro mer på sig själva och sina förmågor. Jag vill att barn/ungdomar ska kunna läsa och identifiera sig med rollfigurer som inte låter sig begränsas av omgivningens förväntningar, rollfigurer som inte är rädda för att ta steget ut i det okända."