Carl-Erik af Geijerstam var en lågmäld och eftertänksam röst i den svenska litteraturen. Han ställde sig avsiktligt vid sidan av det snabbt skiftande dagsaktuella för att i diktens och essäns form begrunda i längden större frågor, viktigast av dem hur människan kan förhålla sig till omvärlden och sig själv för att inte stelna i konvention och vaneseende. Att låta varje morgon innebära nya möjligheter, att upptäcka hemligheter bland vardagens förbisedda ting ? sådan var hans enkla och mångfasetterade inriktning. Under sitt långa liv (1914?2007) publicerade Carl-Erik af Geijerstam mer än tjugofem böcker, bland dem en barndomsskildring och en studie om Vilhelm Ekelund, som jämte Gunnar Björling och Rabbe Enckell utgjorde hans främsta valfrändskaper. Den integritet och det lugna tilltal som fanns i hans böcker gav honom en trogen läsekrets. Antologin Öppenhet, den första boken om Carl-Erik af Geijerstam, är redigerad av Jonas Ellerström, Louise Ekelund och Lars Bergquist och innehåller nyskrivna texter om detta stillsamma, slitstarka författarskap och personen bakom det.