Det är nästan sex månader sedan Australien invaderades av en främmande makt. För Ellie och hennes vänner har livet förändrats totalt. Deras familjer sitter fångna i lägret i hemstaden Wirrawee och ingenting av det som förut var så viktigt ¿ skolarbete och framtidsplaner, familjeliv och kärleksdrömmar ¿ har någon betydelse längre. Ungdomarna har mognat och skapat en väl fungerande gerillagrupp, och trots de tragiska förluster gruppen drabbats av, har fortfarande fem av dem i sin frihet i behåll. Efter det framgångsrika attentatet mot ett av fiendens högkvarter (som avslutade När natten är som mörkast) följer nu några långsamma veckor då gruppen tvingas hålla sig dold i den djupa klyfta som kallas Helvetet. Det känns svårt att kastas från den ena ytterligheten till den andra, från nervslitande skräck till själsdödande tristess, och alla plågas de av mardrömmar och samvetsbetänkligheter. Ändå funderar de vidare på sin nya idé. De planerar ännu en attack ¿ och den här gången ska de slå till där de kan göra fienden som allra mest skada: vid den naturliga djuphamnen i Cobbler¿s Bay. Den plats som är så viktig för fiendens försörjningsled är självklart en av de allra mest välbevakade. Fem ungdomar mot en hel armé ¿ det är ett företag som verkar fullständigt vansinnigt ¿ Trots det är de fast beslutna att hitta ett sätt att genomföra sina planer. Den tredje dagens kyla är fortsättningen på I morgon när kriget kom (pocket våren 97) och När natten är som mörkast (pocket våren 97). Del tre av sju planerade.