Titel: Svearnas land
Författare: John Kraft
Utgivare. Badelunda hembygdsförening (hemsida: Badelunda.se)

Svearnas land

Mälardalen var ingen folkrik bygd under vikingatiden. Nya beräkningar tyder på att där funnits 30 000-40 000 invånare år 1100. År 800 bör Mälardalen ha haft omkring 12 000 invånare och år 550 bara omkring 6 000 invånare.
Västmanland och bygderna norr om Enköping har vuxit mycket snabbare än genomsnittet i Mälardalen. Förklaringen är nog att det skett en betydande inflyttning från Mälardalens mest folkrika kärnbygder i sydöst till de sent koloniserade bygderna i nordväst. Särskilt Västmanland har varit ett utpräglat inflyttningsområde medan de bygder som i dag motsvaras av Stockholms län varit ett utflyttningsområde.
I Mälardalen har gravar och gravfält bevarats bättre än på de flesta andra håll. Det beror på att den yngre järnålderns gårdsgravfält ofta förlades till ofruktbar mark som sedan dess fått ligga i fred för plogen. Detta kan avläsas i fornminnesregistret. I boken ”Svearnas land” visar John Kraft hur registret kan används för beräkningar av folkmängd, bosättningsmönster, flyttningsrörelser och territoriell indelning under vikingatiden.
De rekonstruerade gårdarna och byarna gör det möjligt att få grepp om indelningen i skeppslag. Krigsskeppen kan inte ha varit stora. Förmodligen har de haft 12 besättningsmän, inte mera. Beräkningarna i boken tyder på att det under förra hälften av 900-talet funnits 99 skeppslag i undersökningsområdet.
Indelningen i hundaren (=härader), som är väl känd från medeltiden, tycks ha införts först under 1000-talet, sannolikt någon gång 1010-1030.
Siffermaterialet bjuder på en oväntad upptäckt, nämligen en äldre indelning i 17 ’land’, därav bokens titel: Svearnas land. Några av deras namn har levt vidare som häradsnamn, till exempel Oland, Rek och Snevringe.
En rad indicier tyder på att Mälardalen sedan 500-talet utgjort ett väl sammansmitt kungarike. När och hur detta tidiga Svearike vuxit till det större Sverige som framträder i början av medeltiden är svårt att klarlägga. Men mycket som framkommer i boken Svearnas land tyder på att det är dags att ompröva den idag dominerande uppfattningen att Sverige tillkommit först under medeltiden.

Författaren har tidigare gett ut tre böcker som också behandlat territoriell indelning och samhällsorganisation under yngre järnåldern: Hednagudar och hövdingadömen 1999, Tidiga spår av Sveariket 2001 samt Ledung och sockenbildning 2005.