Gustav II Adolf ville en gång inleda en farlig operation under kriget i Preussen.Men rikskanslern, Axel Oxenstierna, avrådde honom. Då utbrast kungen: »Du visar alltid för stor kyla i alla frågor och hejdar mitt lopp.« Varpå Oxenstierna svarade: »Men om jag inte ständigt släckte din hetta med denna kyla, skulle du för länge sedan ha brunnit upp.«
Många har hört eller läst denna berömda anekdot. Men varifrån kommer den? Kanske från en bok som skrevs under den svenska stormaktstiden av den skytteanske professorn i Uppsala, Johannes Schefferus. Där hade han samlat ett myller av eleganta, dramatiska, bisarra och minnesvärda exempel ur historien, med Gustav Adolf och hans fältherrar och rådgivare som de mest lysande gestalterna. Och nu skulle de väcka en brinnande kärlek till dygderna, äran och fäderneslandet hos de unga studenter och ädlingar som snart skulle sitta vid rådsborden eller rida i arméerna.
Den lärde Schefferus skrev självklart på latin. Men nu har denna minor classic äntligen översatts till modern svenska. Och så öppnas en dörr till det svenska 1600-talet, där glansen och djärvheten alltid förenades med dygd och beräkning. Hetta och kyla - som hos Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna.