Billyktornas sken lyser upp natten och visar en annan värld än den man förväntar sig se. Mellan raderna på boksidan vecklar något nytt ut sig. I den osäkrade platsen, det rörliga tillståndet mellan dag och natt, nu och då, kropp och artificiellt liv, fiktion och verklighet befinner sig Johannes Heldéns lyrik. I denna hans åttonde diktsamling fångar han in ett vemodigt landskap och ett tillstånd av stilla förundran: Är det så här det är? Är det så här det ser ut?

”det finns teorier om vart man tar vägen (men hemliga)

det belysta fältet 17 sekunder efteråt

vad dröjer kvar

västerhavet kontrollpanel ormbunkar”