Den medeltida änkan har fått stort utrymme i historieskrivningen.
Änkor har uppmärksammats därför att de i eget namn och till
synes på egen hand agerade i en tid då kvinnors underordning
gentemot män var grundläggande. Gifta kvinnor, som företräddes
i det offentliga av sina män, har däremot inte ägnats lika mycket
uppmärksamhet. Den självrådande änkan och hennes möjligheter har
beskrivits som en motsats till den gifta kvinnan som var underordnad
sin makes målsmanskap. Detta har ofta gjorts utan att hustrurs och
änkors faktiska möjligheter och handlingsutrymme har studerats
närmare. Utifrån vårt nutida perspektiv kan änkans avsaknad av
målsman ses som något positivt eftersom det gav kvinnor möjlighet
att agera självständigt. Men om vi betänker vad den patriarkala
samhällsordningen innebar för frälsekvinnor, problematiseras bilden
av den självständiga änkan. Var det möjligen så att frälsekvinnor fann
större möjligheter till att vara ekonomiskt aktiva tillsammans med en
make även om det också innebar underordning? I denna avhandling
studeras hur frälsekvinnors ekonomi och deras handlingsutrymme
påverkades av deras civilstånd.