Ända sedan början av 1900-talet har idrottsrörelsen uppburit ett regelbundet – och med tiden synnerligen omfattande – offentligt stöd. Utan tvekan har detta varit av stor betydelse för idrottens utveckling till en av Sveriges största massrörelser. Men samtidigt aktualiserar statens stöd ett frihetsproblem. Hur stort inflytande har egentligen staten över svensk idrott? Vilka är statens idrottspolitiska intressen och är de förenliga med tanken på en fri och självständig ”folkrörelse”?

I Idrottens väg till folkhemmet analyserar Johan R. Norberg förhållandet mellan staten och idrottsrörelsen från statsanslagets tillkomst 1913 fram till riksdagens stora idrottspolitiska beslut ”Idrott åt alla” 1970. Boken är tematiskt upplagd och innefattar studier av det statliga idrottsanslagets utveckling, Riksidrottsförbundets myndighetsroll och idrottens skattefrågor. Redogörelsen är både en ingående granskning av statens idrottspolitik och en bred skildring av idrottsrörelsens framväxt och intåg i det svenska välfärdssamhället.